Det är kanske inte så konstigt att gissa varför detta har varit mina främsta skönhetsprodukter i juli! Att jag hållit mig till ett minimum beror dels på att det är ont om tid och plats för förvaring och applicering av mina många beauty-produkter på mina semesterorter, men också på att jag har mått så bra under semestern att jag känner mig fin och nöjd utan så mycket extra. Men just ikväll skall jag lägga en fin ögonmakeup och borsta på mascara, för idag har jag en födelsedag att fira!
Det var ett jättesött ljusrosa nagellack jag inte hade sett förut – Mavalas Riga. Påmålad på fingrarna blev den egentligen mer rosa än det syns här, men inte mycket. Men hu så snabbt den flisade sig! Redan nästa dag hade den flagat här och var. Det var inte roligt. Jag kommer att försöka använda den igen när mina naglar är i toppskick och jag vet att jag inte behöver använda händerna så mycket, men jag vill inte rekommendera lacket Riga trots att det luktar socker.
Många älskar hudvård med vitamin C. Lyster är vad huden skall få av vitamin C vare sig den kommer i krämer eller serum. Jag har inte förstått mig på det där önskemålet men av någon anledning har jag använt serumet L300 Face Serum Vitamin C i några veckor. Det innehåller även hyaluronsyra, och jag tror att det är det jag har fått mest resultat av. Huden har känts smidig och berikad med näring och fukt, en effekt jag brukar få från produkter med hyaluronsyra. Min hud har inte blivit så mycket jämnare och slätare, men litet skillnad kan jag ändå se i den kategorin. Med sitt humana pris tycker jag därför att L300 Face Serum Vitamin C är en bra produkt, väl värd att pröva om man är intresserad av vitamin C och hyaluronsyra i sin hudvårdsrutin.
Ögonskuggepaletten Älva innehåller en del gula och brunskimrande nyanser, sådana som jag inte annars brukar välja, men helhetsintrycket var så gott att jag ändå ville ha paletten. Inte minst för de lockande plommonrosa färgerna Lotus, Camellia och Peony. Som synes är det dem jag har provat, och även några av de skimrande ögonskuggorna runt omkring.
Det var roligt att se hur pigmenterade alla färger var, såväl de matta som de skimrande. Och dessutom: hur väl de satt kvar under en dags användning! Dock skedde det litet transferering från ögonlocket till hyn ovanför, men inte så att det såg otrevligt ut.
Som synes finns några rejält guldgula nyanser här som jag skall prova på framöver. Till det vill jag lägga att även de rosatonade skuggorna jag använde – Lotus, Camellia och Peony – drog litet åt orange när jag lade dem kring ögonen, men de var fortfarande smickrande för min hy. Det skall bli roligt att prova fler färger ur den här paletten.
I sin serie med veganska produkter säljer Clarins ett läppbalsam med det lustiga namnet my Sweety Balm. Det är ett nästan ofärgat läppbalsam, som reagerar med huden och gör läpparna litet extra rosa i en nyans som är unik för just dig. Jag provade på handen och som synes blev det även där ett ljusrosa streck.
Det är inte riktigt vad jag önskar av ett läppbalsam, för jag vill kunna smörja in läpparna utan att se mig i en spegel. Men med my Sweety Balm kan jag råka måla utanför läpparnas konturer och se ut som att jag har druckit hallonsaft slarvigt.
my Sweety Balm har en stark och trevlig doft av persika. Det glider på lätt och håller läpparna mjuka – fast inte så länge som jag skulle önska. Det känns bra för stunden men inte efter några timmar, till exempel över natten. Det är svårt att få i stift-form, men det är det jag verkligen skulle vilja ha.
De vackra, svepande klänningarna från Halston var perfekta för ett Amerika som blivit friare under Summer of Love och ville slå sig lös på Studio 54 och andra glittriga discoställen under ’70-talet. Vid en snabb blick kanske klänningarna såg enkla ut, men det krävdes gott hantverk och tyger av hög kvalitet för att skapa de snygga draperingarna – och inte minst ett gott öga för design.
Roy Halston var en av de unga designers som kände av tidsandan och drog de modelystna med sig mot nya höjder. Miniserien Halston visar såväl hans flärdfulla och tidvis skandalösa privatliv, som hans fantastiska kreationer – klänningar och parfym – och processen för att komma dit. På annan plats har jag skrivit mer om innehållet. Låt mig rekommendera serien för några timmars god underhållning, modehistoria och inspiration!
Precis som med de övriga Body Yoghurt från Body Shop som jag har prövat, så går det lätt att ta upp och fördela krämen trots att den har väldigt lätt och luftig konsistens. Det är bra!
Jag längtade efter en ros-doft och British Rose såg fin ut. Dock var doften starkare än jag förväntat mig, och också litet artificiell. Visst känner man rosen, men det är en parfymros, inte någon naturlig ros. Inte stör det alltför mycket, även om doften hänger i och är stark ganska länge. Men det här är inte den bästa rosdoften jag kan tänka mig, så jag tänker leta vidare efter den.
Midsommar ligger redan bakom oss men kanske vill man just därför drömma mer om den magiska natten. Roja Dove ger oss en dröm som är litet mer spännande än naturlyrisk i sin A Midsummer Dream. Toppnoterna är grapefrukt och bergamott, men dem hinner vi knappast märka innan patchoulin stiger fram från hjärtnoterna och sätter tonen för doften.
Liksom patchouli kan en annan hjärtnot, rosépeppar, dofta frisk och nästan litet tvålig, och det är så de känns här. Kanske hjälper också elemi till – jag är inte tillräckligt bekant med den noten, men sav från ett filippinskt träd doftar säkert hälsosamt. Ros och apelsinblomma hjälper till att mjuka upp doften medan kardemumma och mossa gör den kryddigare och litet jordigare.
Ganska snart kommer den fina vaniljen från basnoterna och gör allt gott – fast inte simpelt, för de kryddigare kvaliteterna från hjärtnoterna finns kvar. Jag måste erkänna att jag inte känner mycket av de övriga, litet fränare basnoterna – morortsfrö, orris och vetiver – och bara litet av de mjukare stapeldofterna – sandelträ och mysk. Men det är ingen nackdel, doften är fortfarande komplex och spännande.
Detta är verkligen en komposition som väcker beundran – litet vågad, inte lätt att älska för alla men för någon som faller för A Midsummer Dream kommer kärleken att bli stark. Jag tror att jag är en av dem.
Med Nordic Hydra antyder Lumene att de använder sig av nordiska hemligheter – arktiskt källvatten, björksav, lingon med mera finns i den här gelémasken som skall återfukta och vårda hyn. Liksom med många andra fuktmasker har jag använt Lumene Nordic Hydra Oxygen Recovery 72H Hydra Gel Mask som en nattkräm, flera dagar i rad till och med, och blivit mycket nöjd.
Min hud brukar inte känna sig nöjd med produkter på lättare format såsom gelé, men den här är inte så jättetunn utan tillräckligt närande för mig. Den är också väldigt starkt parfymerad, så att till och med jag som gillar hudvård med doft hajar till litet, men nej, min hud reagerar inte negativt på det.
Allt som allt är jag nöjd och litet förtjust i Lumene Nordic Hydra 72H Hydra Gel Mask och kommer kanske att använda den igen.
Som nämnt så blev jag inspirerad att botanisera bland de nagellack jag redan har, av att se Mavalas fina kollektion med pastellfärger. Men till slut blev det dags att prova det ljuslila från Pastel Fiesta, med namnet Rimini. Så synd att det blev en besvikelse… men då har jag ju ändå en massa fina lack kvar i samma färgfamilj att glädja mig åt.
Till skillnad från Gotland och Hamptons har Rimini aningen av skimmer i sig. Dessutom får lacket faktiskt en matt yta när man målar det på naglarna, men eftersom jag toppar med den oslagbara Mavala Minute Quick-Finish syns det inte här. Både första och andra lagret lägger sig litet strimmigt vid påmålningen, men med topplack på märks det inte så mycket längre. En rolig detalj är att det luktar sockervadd om nagellacket!
Färgen är verkligen jättesnygg och jag skulle önska att jag kunde ha det på fingrarna hela sommaren. Men ännu mer skulle jag önska att det höll bättre än det gör, för redan dagen efter påmålningen började nagellacket flaga. Det var ju synd! Men den lilla flaskan kommer att gå åt ändå. Jag kommer inte att kunna hålla fingrarna borta från den här fina färgen.
