Jag tycker egentligen inte om doften av gardenia i parfymer, och därför blir jag misstänksam när jag faktiskt gillar Chanels Gardénia från första stund. Det vi erbjuds nuförtiden är en reformulering av ursprungsdoften från 1925, nu också inrättad i ledet bland de andra stora flaskorna i serien Les Exclusifs.
Det är den litet skarpa och artificiella doften som saknas och som säkert saknas extra mycket av gardeniaälskare. Här har blomman mjukats upp och parats med en hel bukett av andra ljuva blomster, som apelsinblomma, jasmin och tuberos, för att inte tala om att hjärtnoterna innehåller vanilj, frukt, kokosnöt, mysk och sandelträ. Lyckligtvis blir resultatet inte som en hel godisskål som man skulle kunna frukta, men inte heller vetiver och patchouli lyckas hindra Chanels Gardénia från att bli en trevlig men helt harmlös och ointressant doft.
Style On File 